Medlemmar
|
|
Tryck på bilden för
att komma till start
att komma till start
|
Ostronskivlingen finns även vild i våra svenska skogar, men aldrig i några mängder. Hela svampen används, men den äts inte rå utan bör tillagas. Foten är lite segare och hårdare än hatten, vilket kan förklaras med att svamptrådarna (hyferna) växer tätare i foten än i hatten. Svampfötterna bör därför hackas mycket fint vid tillagningen. Ostronskivling är inte bara god den är även nyttig. Den är rik på proteiner och mineraler (kalium, natrium, kalcium, magnesium, järn, mangan, zink och koppar) vitamin-D och fibrer. Särskilt viktig är den höga halten av magnesium eftersom magnesiumbrist ökar risken för hjärtinfarkt. Det finns en kemisk sammansättning i ostronskivlingen som liknar Shiitake svampens. Den sänker kolesterolhalten i blodet och svampen anses vara allmänt hälsobefrämjande. Den färska svampen är hållbar minst en vecka i kyl. Ett vitt ludd (svampmycel) kan bildas på svampkroppen, det är inte mögel utan är helt naturligt hos denna svamp. Detta kan, om man vill, lätt sköljas av. Den torkade svampen har i stort sett obegränsad hållbarhet om den förvaras torrt och i normal rumstemperatur (gärna svalare). Olika stammar av Ostronskivling, sommar- och vinterstammar, kräver olika odlingstemperaturer. Det finns olika färger så som gula, bruna, ljust grå till svarta. |
| Odling av ostronskivling |
| <-Tillbaka | Nästa-> |